Ridturen idag
Jag vet inte varför men idag har jag känt mig oerhört glad! Om sanningen ska fram har jag inte känt mig särskilt lycklig under hela vinterhalvåret, jag har haft vissa stunder, men inte samma sprudlande glädje som jag kände just idag. Kanske har jag vårkänslor, kanske är det för att jag besökte mitt gamla stall idag, kanske är det fina vädret vi haft här i Stockholm och kanske är det för att jag har fina Hezioze. Ja, det är nog en blandning av allt det + att jag äntligen kan börja fotografera efter den mörka vintern som vi haft.
Idag passade jag på att rida i ena sommarhagen när solen sken, kameran var med och Chris ställde upp som fotograf. Vilken framåtbjudning hon gav! Ökade traven utan att kämpa med benen något vidare mycket och hon liksom travade fram utan problem. Formen är ännu inte riktigt aktuell, mera benarbete, och efter det får jag fokusera på hennes nacke.
Chris! Tusen Tack åter igen för det fina bilderna du tog på oss!!
Dressyrträning 27 April
(Eva masserade Hessan nacke)
Träningen gick verkligen super. Eva var jätte bra och förklarade hur bra som hellst. Vi övade mest på att få henne att arbeta bakbenen och inte fokusera så mycket på att få henne i form, så det ser lite hängig och slägit ut på videosarna. Hessan var stel i nacken så jag fick rida i överdriven böjning för att stretcha ut halsen och hela kroppen, det gav jätte bra resultat i slutet när jag fiskade upp tyglarna. Pollen var lite seg idag med tanke på galoppen i söndags och hoppningen igår men hon jobbade på jättebra och var positiv under hela ridpasset. Galoppen måste jobbas mycket mer med, hon är en väldigt stor och luftig galopp och det känns som vi skenade på volten när vi i självfallet gick i ett helt normalt tempo.
Nu vet jag hur och vad jag ska jobba med för att hitta dressyr hästen i henne. Mer stretching övningar, tredubblat tempo i både galopp och trav, övergångar och lydnad.
Här kommer jätte många klipp, gick inte att öppna dem i mitt redigeringsprogram :P
Just kommit...
...hem från en dressyrträning, jag är jätte NÖJD! Laddar upp videos på YouTube just nu, berättar mer snart.
Lycklig ryttare
Eftergift= belöning.
Även en massa halvhalter, övergångar och ökningar. Hessan gick till och med i en samlad galopp utan att jag behövde driva som en apa. Jag är jätte nöjd och jag hoppas på att det fortsätter så här resten av veckan.
Min sits har förändras avsevärt tycker jag, det känns så skönt att det äntligen börjar falla in naturligt. Jag har en massa små fel men det är bara att fortsätta jobba på. Chris var även jätte duktig som fotade mig (Tack så mycket! :D) jag har en hel bunt med bilder som jag vill visa er men då blir inlägget lite för långt, de bilderna får komma en annan dag istället.
Hessan var även ny badad. Hon hatar att bli blöt, och jag hatar att blöta ned henne för hon trampar runt så mycket och förra veckan var ju olyckan framme. Efter lite bråk stod och dock stilla, mestandels, men hon skötte sig fin fint.
Skam den som ger sig
Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Jag hatar den ordfrasen. Det finns visst dåligt väder, idag har det varit riktigt skitväder; Dimma, regn, kyla och lera. Jag höll på att frysa ihjäl när jag åkte moppe och det faktum att jag inte kan andas på grund av min förkylning gjorde det inte bättre.
Longerade Hessan på ridbanan idag och det gick väl sådär. Hon är ganska trött på mig har jag märkt, men det kan jag förstå. Jag börjar ställa hårdare krav på henne och hela Mars månad nötte jag på dressyren i ridhuset varje ridpass. Hon har börjat ruttna på mig och strätar emot nu när jag börja trycka på knapparna.
Här nedan ser ni en video från longeringen i hennes dåliga varv. Jag sa gå, hon sa nej. Som ni ser så djävlas hon lite med mig, kastar argt med huvudet och försöker sticka ifrån arbetet. Dessutom gör hon det som ger mig utslag vilket är att hon vänder sig mot mig och vägrar gå längst volten. Hon gav sig till slut och då gick hon riktigt fint iallafall Nästa vecka ska hon få ta det lugnt, lätta pass och uteritter, lilla tjejan.
Det var länge sedan som jag longerade så det är inte perfekt. Jag vet nu på efterhand att jag ex. skulle ha spänt linan bättre, longera är något som jag måste öva mer på helt enkelt och det är jag medveten om.
Nederlag
Jag är död. Mina ben värker, mitt huvud bultar, mina ögon känns torra och trötta. Det gick inte att rida idag, jag kände redan innan att varje lem gjorde ont och att orken var spårlöst försvunnen. Väl uppe på ryggen fick jag använda mina ben med allt jag var värd, hon lyssnade inte, inte alls! Jag drev och drev tills det inte gick att driva mer men trotts det var hon tung som en kanonkula i handen och gav mig ingen reaktion Jag var så andfådd att jag inte knappt kunde kippa efter luft, det blev så att jag frågade mig själv om jag var 17 eller 85 år. Min kropp svek mig verkligen i dag, jag hade inte orken att rida, Hessan gjorde det inte ett dugg bättre med att vara ett envis sto som vägrar att lyssna på skänken.
Vad gör man med en häst som inte lyssnar och vägrar trampa undersig? Hon la all vikt i mina händer och det gick åt helvete rent ut sagt Efter en hård kamp gav hon sig efter några misslyckade hopp och galopp fattningar, hon blev lätt i munnen men segare en segast. Vi kom fel helatiden och det var inte ens höga hinder. Jag skämdes. Ni ser bilden uppe i högra hörnet? Där kom vi så fel att jag inte ens kan fatta att hon hoppade det, men hon var duktig som gjorde det en då.
Jag misstänker att hon möjligtvis kan ha träningsvärk, så här på efterhand nog att hon är seg i vanligtvis men idag tog hon priset.
Nu har jag varvat ned en aning och tagit en alvedon. Jag ska snart till Stockholm ridsport, Hessan förtjänar inte nya saker, men hon ska få det endå.
Foto: Chris
Fjärde april tvåtusentio
Lite fler bilder från dagen. Borstade Hessan i en timme i morse, givetvis kastar hon sig i leran så fort hon fick komma ut.
Fever Fever
Så kan det gå
Idag var det en mycket bättre dag. Solen tittade fram precis innan vi skulle rida iväg och det blev en kravlös uteritt. Det var skönt att rida utan sadel och på långatyglar, verkligen länge sen sist. Dock rammlade jag av. Första gången på 2½ år, det blev alltså 5 gången i mitt liv som jag har ramlat av, vilket jag är mycket stolt över, så det var lite av ett nederlag av att flyga av över en sådan fjantig sak.
Ni kanse vill veta hur det gick till? Jo, jag vände mig om för att prata med Chris så plöttsligt blev Hessan livrädd för en vattenpöl som låg gömd under en massa snö. Tjoff sa det så hoppade hon åt sidan och jag flög av men landade på benen, thank god! Det skulle inte varit roligt att falla ned i den pölen kan jag lova.
Jag ska köpa lite nya dressyrgrejor, bland annat ett dressyrträns, vita lindor och en dressyrgjord. Jippi!
Nationell Dressyr
Dressyr 15 Mars
Och det jag sitter och skriker åt mig själv här hemma är HÖJ HÄNDERNA! Varför ska jag ha dom så när manken? Och skänklarna! Varför är det så långt fram? Dock brukar jag sträcka på mig och dra bak axlarna men jag var så trött och försökte koncentrera mig på Hessan istället för mig själv, humm slarv!
Film från i Måndags, hon går bättre efter ungefär halva filmen. Jag var tvungen att lägga till musik också för filmarn' och jag började prata och det vill ni nog inte höra, haha!
Det som behövs övas mer på är att göra henne mjukare och lite mer aktiv i benrörelserna och givetvis Konditionen! Sedan så måste jag fixa min sits, seröst, så där kan man inte rida.
Bom och hinder-film
Här är då 1 av 2 filmer som jag lovade. Till mitt försvar ska jag säga att jag inte har hoppat ordentligt sedan jag gick på ridskolan för snart 4 år sedan så don´t blame me. Det är vingligt, obalanserat och allmänt amatörmässigt. Jag hade helt och hållet glömt bort hur man gjorde, men lite kom tillbaka efter några språng som mäta avståndet, hålla imot, lätta, eftergif,t driva och siså där en miljon andra saker som jag inte kan hålla reda på. Trotts detta var hessan jätte snäll och hoppade fasten jag satt som en potatis uppe på hennes rygg. Hon hoppade med lätthet och jag kände att hon kunde klara en mycket högre höjd, får se hur det blir med det :} , Lilla Ängeln ♥
En helt ny värld
Dagens ritt
Kom just hem från stallet. Det har varit en jätte mysig dag i solen utan någon stress, precis som det ska vara. Mockade och fixade i stallet, tog sedan in Hessman och red ned till ridhuset. Idag blev det tack och lov inget möte med någon buss på vägen *piuh*
Väl nere i ridhuset värmde jag upp länge, kanske 25min om jag minns rätt, i öppna, skänkelvikning och små volter i hörnorna. Jag gillar inte att trappa upp gångarterna på en okontrollerad häst, det slutar bara med att hästen flabbar runt. Nej, man ska vara extremt noggrann i sin ridning för att få ett bra och utförligt reslutat.
Sista halvtimmen blev tempoväxlingar på mitt volten. Hessan trampade på i en frisk trav och lyssnade bra på halvhalterna. Avslutade sedan med en samlad galopp längst volten och hon gick så himla bra att jag fick en sådan underbar känsla i magen. Snart så är hon helt igångsatt för högre och svårare prestationer.
Playing with fire
Att det fanns ett du och jag känns som en overkligdröm, lilla vännen, jag hoppas du har det bra hos din nya livskamrat.
Hardest of Hearts
Bilder från våren 2009. Jonna längst uppe till vänster. Prissan i högrahörnet.
Tänk att ett år går så fort, det var inte alls länge sedan som jag red ut på Jonna i vårsolen. Det känns som jag har känt den hästen i all evighet men ändå inte. Vad jag än gör och vad jag än säger så påminner allt dagligen om henne eller upplevelser som vi har varit med om tillsammans. När man har gett två år till någon som man älskar så lämnar det vissa spår.
Det finns alltid en förstagång för allt
Red ner till ridhuset på egenhand i dag, vilket jag tycker är lagom läskigt när bussarna tränger ned en i diken, bokstavligttalat, men vi överlevde. Jag hade hela ridhuset för mig själv så idag passade jag på att hoppa henne för förstagången sedan hon kom till mig den 17 januari.
Jag är inte så självsäker när det kommer till att ta sig över ett hinder med en stor häst, men Hessan var så snäll och lydig och gjorde precis vad jag bad henne. Det var bara ett sockerbits hinder men hon tog stora hopp över det i både trav och galopp.Jag hade glömt hur kul det var att hoppa, när det går bra alltså, den härliga känslan över hindret, ruset man får i hela kroppen.
När Jenny kommer nästa vecka måste hon hänga med och hjälpa mig medans jag hoppar riktiga hinder, en film kommer då kan jag lova.
Picturize your true moments
Dagar som denna är som guldkorn i sanden. Fast en min kropp skriker av utmattning är jag glad över min prestation.
Imorse bar det tidigt av till hö bonden för att lasta in 40 balar hö i transporten och sedan köra det till stallet, vilket är ett mycket styrkekrävande jobb. Efter en snabb frukost, för lite sömn och stress var jag slut körd och vad händer? Jo, balarna som var något slarvigt staplade rasade ner som ett berg när jag skulle fylla hö påsar och låg som ett hav över hela logen. Hovslagaren skulle komma inom 30 min och jag hade inte ens tagit in hästen, paniken kom krypande och ilskan bubblade upp som ett mörkt moln över huvudet. Men med snabba ryck lyckades jag stapla dem på ett logiskt och korrekt sätt.
Trotts mindre rolig för middag lugnade jag ned mig genom att sätta mig på en bänk under ett tak och ta del av den varma vår solen. Fru katt kom och gjorde mig sällskap och viskade i mitt öra att våren var på väg. Jag ville gärna ha henne i min famn resten av eftermiddagen, men verkligheten kom i kapp och det var dags att fixa hästarna för en uteritt. Jag och Chris red ut i skogens snötäckta vyer och så avslutade vi med att wrooma i snön på hemma plan med kameran i högst hugg.
